Avgörandet
Idag sågs vi igen, din pappa och jag! Han som redan lever med en annan familj... Det sista jag sa till honom var att i morgon ska vi prata du och jag. I morgon min älskade förtrogna unge imorgon, då förändras vår framtid för alltid! Oåterkalleligt och evigt förändras det. Åt vilket håll går bara att spekulera om men jag är så ledsen, för innerst inne vet jag att i morgon, i morgon då dör drömmen om dig. Inte helt förstås, det kommer den aldrig att göra! Men din far kommer vara okänd. För i morgon ska jag berätta vad jag känner, rakt och ärligt! I morgon ska jag tala om den där djupa innerliga kärleken, hur han är hela min värld, hur bra han får mig att må! Hur ofta han finns där i mina tankar. Att det jag känner för honom, det har jag aldrig tidigare känt. Men jag tror jag spar mina tankar om vad jag vill ge honom för liv i mina egna tankar, som en privat skatt att ta fram ibland.
Jag tror vi vet både du och jag hur han kommer reagera. Att han kommer bli glad och smickrad men återigen berätta att han och hans fru gått igenom så mycket tillsammans, att han lovat att älska henne för evigt och det är heligt... Men jag hoppas att han som en avskedsgåva kan ge mig ett erkännande! Att han berättar att det jag tror är sant, han har känslor men väljer bort oss. Jag hoppas han är modig nog att våga ta samtalet som en man med ärlighet och respekt! Kanske återkommer jag i morgon och berättar att han valde oss! Att han älskar oss och vill leva tillsammans med oss, isåfall får du två stora systrar! Men vet du älskade barn, jag lovar att berätta i morgon hur det gick, och vi båda vet att det kommer vara ett brev fyllt av sorg...
Om du funnits här nu hade vi redan läst godnatt sagan, kanske Max kaka eller katten som älskade sitt täcke. Kissen hade varit med och sett till att du somnar tryggt! Jag hade smekt dig över håret och önskat dig en god natt!
Godnatt älskade unge! I morgon är en stor dag!