Ett vykort som förändrade
Snart fyller jag år, ännu ett barnlöst år läggs till handlingarna. För tio år sedan var min födelsedag jobbig, du fattades mig redan då. Min mormor och min mamma pratade om att när de var i min ålder var de redan mödrar... Strax därefter hade jag min andra riktigt stora barnlängtanskris, det var många tankar och funderingar som snurrade i mitt huvud då och jag tvivlade på att jag någonsin skulle få barn. Då en morgon låg det ett vykort i min låda. Det var min mormor, sanndrömmaren, som skickat det. Hon berättade att hon drömt om mig, att jag kommit och hälsat på henne med en flicka på två år, jag var så ljus och fin i håret och flickan liknade mig. Bredvid mig stod barnets far, men honom kunde hon inte se, han var så suddig eftersom hon inte hade några glasögon!
När jag kört på ishala vägar i spöregn, när jag varit riktigt rädd och trott att jag kommer mista livet, då har jag tänkt på det där kortet! Tänkt på att jag och mitt barn och min man ska hälsa på mormor, en dag när jag är så ljus och fin i håret...