Evinnerliga frågor!
Människor från förr, såna jag inte träffat på många år har börjat dyka upp med sina evinnerliga frågor! Har du familj? Barn? Partner? Och jag vill varenda gång antingen kräkas över dem eller helt enkelt bara slå dem! Varenda gång sliter de mig i stycken, varenda gång öppnar sig avgrunden inuti i mig och jag påminns om vad jag saknar. Det är Juh inte det att jag inte vill, jag kan helt enkelt inte, hur gärna jag än vill så kan jag inte! Jag har sådan lust att upplysa dem om hur otroligt tacksamma de ska vara att det inte är de som inte får chansen att bli förälder! Inte är de som saknar och längtar utan att riktigt veta vad det är de saknar! Att de slipper drömma och planera för något som kanske aldrig blir, något som kanske stannar vid en längtan och en dröm. Att man kan sakna och längta så mkt efter något man aldrig haft! Jag hoppas du kommer förstå och veta hur efterlängtad du är, vilket värde jag sätter på dig och hur älskad du är.